|
Ėshtė njė prej albanologėve mė tė
mėdhenj gjermanė. U lind mė 1934 nė landin e Saksonisė, nė afėrsi tė Kemnitzit. Nė
vitet 1951-55 ka studiuar nė Berlin sllavistikėn. Mė pas punėsohet nė Institutin pėr Etnografi nė kėtė
qytet.Kėtu ngjallet edhe interesimi i tij i drejtpėrdrejtė pėr kulturėn e
gjuhėn shqipe: Me Erich Stockmanin boton pėrmbledhjen me folklor shqiptar me titullin "Kėngė Ēame",
dhe qė nga kjo kohė jepet nė tėrėsi pas studimit tė shqipes. Nė vitin 1961
mbron disertacionin pėr shumėsin e gjuhės shqipe, pėr tė vazhduar me dhjetėra
tituj e studime tė botuara vetė apo me Oda Buchholz e qė kanė tė bėjnė me kulturėn dhe historinė e gjuhės shqipe.
Wielfried Fiedler, pos nė Mynih, ishte ligjėrues i albanologjisė edhe nė
Institutin e Linguistikės sė Pėrgjithshme nė Universitetin e Vjenės. Ka qenė pjesėmarrės aktiv qė nga fillimi nė Seminarin
Ndėrkombėtar pėr Gjuhėn, Letėrsinė dhe Kulturėn Shqiptare nė Prishtinė, me
ligjėrata, kumtesa dhe diskutime pėr tema dhe ēėshtje tė shumta tė fushės sė
albanologjisė, e nė veēanti, nė fushėn e gjuhėsisė shqiptare.
BOTIMET MĖ TĖ RĖNDĖSISHME TĖ TIJ:
1.Das Albanische Verbalsystem
in der Sprache des Gjon Buzuku (1555)/ Sistemi foljor i shqipes nė veprėn e
Gjon Buzukut (1555), ASHAK, Sesioni i Gjuhėsisė dhe i Letėrsisė, Libri 25,
(Parathėnia e R. Ismajlit), Prishtinė, 2004, 812 fq.;
2.Albanische Grammatik -
Gramatika e shqipes ( sė bashku me Oda Buchholz-in), Leipzig 1987;
3.Fjalori Gjermanisht-Shqip
(sė bashku me O.Buchholz-in dhe G.Urlisch) /Albanisch-Deutsch/ dhe Shqip-Gjermanisht ( sė bashku me A.Klosin) / Albanisch-Deutsch, München, Berlin,
2000, fq.831; etj. Ėshtė Anėtar i Jashtėm i Akademisė sė Shkencave dhe tė Arteve tė
Kosovės.
E pėrgatiti: Agim SPAHIU
|